Värdepappersmarknadsföreningen

Om självreglering

De rekommendationer som administreras av Värdepappersmarknadsföreningen baserar sig på näringslivets självreglering.

Självreglering kan betraktas som en rätt som kompletterar lagstiftningen. Det är kännetecknande för självregleringen att de organisationer som deltar i den själva styr och övervakar medlemmarnas verksamhet och vid behov verkställer sanktioner.

Självreglering betyder å ena sidan de regler som näringslivet frivilligt skapat för att reglera företagens verksamhet, men även de övervakningsmekanismer som gäller företag. Till sin natur är självreglering juridisk reglering, som dock verkställs utanför det egentliga författningssystemet. Om självregleringen inte direkt baserar sig på det gällande författningssystemet, kan man tala om s.k. äkta självreglering.

Samreglering (co-regulation) kan beskrivas som en kombination av lagstiftningen och självregleringen, där en privaträttslig organisation har anlitats för att sköta offentliga uppgifter. Till sin natur är samreglering självreglering som stöds av lagstiftningen och i vilken lagstiftningen definierar avsikterna med regleringen, de nödvändiga tidsfristerna, övervakningen och verkställandet. I huvudsak ansvarar ifrågavarande aktörer dock för lösningarna och framför allt de metoder genom vilka målsättningarna uppnås. Samreglering är därmed en kombination av ett slag av norm- och självreglering.

Utgångspunkten för självregleringen är vanligtvis pragmatisk. Självregleringsnormerna kan vara mer detaljerade och pragmatiska än lagstiftningen. De kan även omarbetas mer flexibelt än lagstiftningen och användas för att komplettera lagstiftningen. Målet kan också vara att minska antalet ärenden som handläggs av domstolar, då ärenden ändamålsenligt kan avgöras på annat sätt. Ofta har det även ansetts som en fördel att man genom självreglering kan undvika offentlig behandling av ett ärende. Andra fördelar med självregleringssystemet är den effektiva verksamheten, sakkunnigheten, den snabba handläggningen samt möjligheten att få ett ställningstagande i förväg. Genom självreglering vill företagen komma fram till det mest ändamålsenliga sättet att lösa sina inbördes problem.

Kännetecknande för näringslivets självreglering är att den

  1. är frivillig
  2. har utarbetats av en branschorganisation eller flera branschorganisationer i samråd
  3. är förpliktande i olika grader
  4. är mer detaljerad än lagstiftningen
  5. ersätter eller kompletterar lagstiftningen
  6. kan förknippas med övervakning och påföljder i fall av överträdelse